top of page
DSC_0786 copy2.jpg

Varför jag är vegetarian

  • 9 sep. 2016
  • 3 min läsning

Varför jag är vegetarian - igen. Jag upprepar det här ämnet så ofta eftersom det alltid finns saker som man inte har sagt om det förut, så njut!

Jag väljer att inte lägga till några stötande bilder i det här inlägget, men du är välkommen att trycka HÄR om du vill ha en snabb inblick i kött och mjölkindustrin.

Jag älskar djur. Dessutom så anser jag mig själv som en hyfsat bra människa, även om jag har mina ups and downs, precis som alla andra. Så, när jag långsamt började inse att köttet som jag äter faktiskt har varit ett djur, och inte kunde förtränga det längre, kände jag mig inte längre särskilt sugen på att äta kött. Det tappade smaken, helt enkelt.

Självklart vaknade jag inte bara en vacker dag och kände på det sättet, utan tankarna på att sluta äta kött hade jag haft sedan väldigt länge tillbaka, och helt enkelt alltid förträngt dem. ”Det kommer inte gå att bli vegetarian”, ”Jag skulle aldrig kunna leva utan kött, det är alldeles för gott”, ”Vad skulle alla i min omgivning säga?”. Detta är bara ett fåtal ursäkter som jag hade och den som jag använde allra mest var faktiskt den om att kött är så gott, det går inte att leva utan det. Men sedan gjorde internet mig för en gångs skull en tjänst. Det introducerade mitt halvt motvilliga, halvt nyfikna jag till djurplågeriet som köttindustrin håller på med och vilka kraftiga påverkningar köttets överkonsumtion har på till exempel växthuseffekten och världens svält och vattenbrist.

Först reagerade jag som en vanlig köttätare skulle reagera. Jag började säga till mig själv att ja, det skulle vara bra att sluta med köttätandet, med det är ju såå gott! Sedan förträngde jag snabbt mina nya kunskaper om dess överkonsumtion och tvingade mig att tänka på annat. Men jag var ändå nyfiken och kunde inte släppa min nyvunna kunskap. Det tog ett långt tag innan jag tittade på mer, kanske för att jag djupt inom mig visste att det inte behövde mycket mer fakta än det jag redan visste, för att övertyga mig till att skippa köttet. Efter ett tag insåg jag också att varje köttbit som jag stoppade i munnen en gång hade varit, vad? En ko? En gris? En höna som hade producerat allt för många ägg i sitt liv och nu hade blivit för gammal och värdelös? En kyckling som knappt hade kläckts och redan mördats tillsammans med sina små syskon? Ville jag verkligen stötta någonting sådant? Var det tillräckligt gott?

Jag undrar ofta hur människor kan säga att de älskar djur så otroligt mycket, bra människor utan tvekan, som inte klarar av att se djurplågeri och hatar att äta kött som kommer från till exempel häst eller kanin. För att det är gulliga djur. Djur som är våra vänner, som vi har valt att göra till våra vänner. Trots det äter dessa människor kött, utan att riktigt fundera över att det har varit en levande varelse, som förmodligen inte hade dött en naturlig, eller trevlig död. Det är djuren som inte har något annat val än att trängas i små burar eller skitiga stall, som inte tas hand om när såren blir infekterade, som blir slagna, våldtagna och ignorerade när deras döda kroppar ligger bland sina vänner.

Att skippa köttet skulle betyda mycket mindre utsläpp från transporter och djur (för att tyvärr så är vi inte bara överbefolkade bland människorna, utan vi har också skapat överbefolkning bland djuren), mer vatten som kan användas till de varma länderna som behöver och att odla mycket mat som räcker till många, många mer människor och såklart; ha ett bättre samvete eftersom man inte är delaktig i djurplågeri.


 
 
 

Kommentarer


Senaste inlägg
Arkiv
bottom of page